Kongo

Onsdag 16 sep 05 :30

Detta skrivs ombord pa flygplanet pa vag mot Addis Abeba, solen har just gatt upp pa andra sidan planet, i mina oron spelas En helt ny varld fran Aladdin och vi flyger over oknen nu. For stunden finns inte mycket tankar varken pa resmalet eller det vi just lamnat, mitt huvud ar mest fyllt med gnall over svullna fotter, torra lappar och diverse bortdomnade kroppsdelar. Mycket somn har det just inte blivit nu pa planet, och for min del inte heller sista natten hemma, sa jag ser verkligen fram emot laggdags nar vi val ar framme !

Forsta delen av resan var ratt skakig, med en del turbulens mot slutet och rentav ett italienskt askvader. Den har etappen har varit lugnare. En glad overraskning var nar vi vid stoppet i Rom upptackte att Rigobert, Joseph och Ulrich var med pa samma plan !

07:50

Nu har vi just klivit pa planet i Addis for sista bitten til Brazzaville. Det har ar sa haftigt! Nu AR vi i Afrika, varldens storsta kontinent! Kanske ar det manga personer har omkring som vi kommer presenteras for senare. Undrar hur manga som kommer kanna igen oss, och hur manga vi kommer kanna igen…

Mandag 21 sep

Nu har vi varit i vart nya hemland i snart en vecka. Dagarna gar langsamt och anda verkar tiden ga ganska fort fram. Den ena dagen flyter ihop med den andra, och det ar otroligt konstigt att tanka pa hur lang tid vi ska vara har. Sju manader ar svart att forestalla sig.

Ankomsten till MayaMayas flygplats var ganska rorig. Papper skulle fyllas i och koer stas i. Sa langt gick allting val, men nar vi koat fardigt och det var var tur vid granstjanstemannen var vi hemskt glada at Rigo, Joseph, Ulrich och alla som kommit for att mota oss. Vi lamnade ifran oss pass, visumpapper och inbjudningsbrev och blev sen staende I en liten ovetande hog, medan femtontalet andra skotte saken at oss. Forts efterat forstod vi att vara inbjudningsbrev inte varit tillrackligt bra, och att det nog var mycket tack vare att Kongos ambassador I Norden rakade befinna sig pa plats som vi inte fortfarande var kvar pa flygplatsen, pa fel sida gransen. Allt gick anda bra till slut – alla fyra praktikanter och alla atta vaskor kom fram!

Dagarna sedan dess har vi fyllt med besok pa ASUdh (EECs, SMKs och norska motsvarighetens gemensamma organ for socialt arbete), bussakande, somn, vitt brod; upptacksfarder I stan och en hel del fotboll. Vi traffar massor med folk varav flera kommer presenteras har allt eftersom.

Mouck ar mannen som tar hand om oss och guidar oss runt. Han ar en lugn, mysig och rolig man som ar ansvarig for Gothia fotbollsskola har. Han visar oss restauranger och internetcaféer, lar oss aka buss och hitta hem till le Cathedral ( katolska kyrkans gasthem dar vi bor), forklarar vad som hander och tjatar pa oss nar vi ska ga over gatan. Han har ocksa ett enormt talamod med alla vara fragor om franska spraket och kongolesiska kulturen.

Foregaende vecka och fram till pa onsdag pagar en fotbollsturnering for 12-16-aringar pa Gothias anlaggning i Mfilou. Dar har vi varit och kollat nastan varje dag. I sondags var vi istallet pa en division 3-match for att se Gothias klubblag spela. Jattekul att se, sarskilt med den stora klacken av yngre Gothiaspelare som var med, men tyvarr blev det oavgjort, 2-2. Den har forsta veckan har alltsa Sara fatt se mer fotboll an pa flera ar sammanlagt!

An sa lange ar det den torra sasongen har. Allt ar brunt och beight och till och med traden ar tackta av ett lager damm. Vi har hort lite olika om nar regnen ska komma; nagon har sagt att de kommer vilken dag som helst och nagon att de drojer till oktober. I morse regnade det faktiskt, men det var bara svenskt mesregn sad et raknas inte. Vi har verkligen markt av alla mygg och flugor, somliga av oss mer an andra…

Veckans snedsteg:

Elin som glomde bestalla mat pa kinarestaurangen och fick ata bara ris. J

Kongoganget genom Sara

Om equmenia

equmenia är en gemensam organisation för riksförbunden MKU, SBUF och SMU. equmenia är till för riksförbundens lokala föreningar, som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i hela Sverige. equmenias första och största mål är att sprida evangeliet om Jesus Kristus bland barn och unga genom ord och handling.
Det här inlägget postades i Kongo-Brazzaville 09/10 och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Kongo

  1. Therese Rudebeck skriver:

    Hej!
    Låter som ni har det toppen! Sara -jag hoppas du fick mitt mail, jag har det toppen jag med =) Är så roligt att läsa om vad ni har för er och jag lovar att maila dig om vad jag har för mig också. Stor pussssssss!

  2. Jona skriver:

    Tjena Kongogänget!!! Kul att höra att saker gått bra, nu ska jag bara se till att det funkar för mig också. Ni har ju tydligen varit på Addis flygplats – några tips:)

    Fruktansvärt skönt att vara på g (två dagar kvar). Så ni får fortsätta ha det riktigt gött, så kan vi ju kanske bolla lite Afrika-upplevelser med varandra snart.

    Märks!Jona

  3. Berthil Johansson skriver:

    Hej Sara!
    Lämnade Kinshasa den 17 sep. så vi var på var sin sida av Kongofloden några dagar. Fick svår diarré sista veckan men klarade 30 timmars hemresa förvånadsvis bra. Vi var bara 2 på resan,missionär Curt Olofson och jag, Curt talar kikongo eftersom han jobbat i bägge Kongoländerna ganska mycket sedan 1962, och det hade vi mycket glädje av. Vi var en hel del i Mawanda provinsen den del av Kongo-Kinshasa som ligger norr om Kongofloden.Mycket dåliga vägar och ingen ström i byarna.Vägarna blir värre sa de när regnen kommer i okt.
    Må så gott Sara, ska läsa din blogg. Hälsningar Berthil i Hovslätt

  4. Matilda skriver:

    Oh va skönt att ni verkar ha det bra! Hoppas flygplansmaten var god! Bra att du får lite fotboll inpräntat i dig sara, du kommer vara värsta fanet när du kommer hem! Hoppas afrikas röda sand fastnar på dig!
    Stora kramar!
    Matilda

  5. kallejohan skriver:

    Hej hopp!

    Verkar som ni kommit in i Kongo fint! Kul att läsa och följa hur det upplevs…Hälsa alla så mkt från oss!

    Ha det grymt!

    Kalle

  6. Emma Färdeman skriver:

    Härligt Sara!
    Känner igen känslan att landa på afrikansk mark. Obeskrivligt.

    Hoppas livet i Kongo leker vidare och att du får vara med om mycket fantastiskt, fint, roligt, härligt, underbart – och att du känner att du hinner och orkar ta in allting.

    Ta hand om dig!
    Kram

  7. John skriver:

    Visst är det härligt med en resa till Kongo, den ena dagen är sällan den andra lik.
    15 oktober
    Efter den 15 oktober kommer den stora regnperioden.
    Sen hoppas jag verkligen att de inte har lurat i er att käka Lariam…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s