Blogginlagg Ecuador

Hej alla i sverige!

Nu har det gatt over en manad utan att jag har skrivit pa bloggen.Tiden gar sa fruktansvart snabbt. Har i Ecuador ar det full fart. I borjan av januari hade vi Asamblea (arsmote) med ”Si se puede panas”, ett kristet sportprojekt lite liknande ”Sport for life” och Scout. Det var mycket att forbereda och mycket att fixa. Men val i Montecristi var det kanonkul. Jag var valdigt glad efterat eftersom jag har fatt en storre inblick i hur man jobbar med scout, vilket ar vad jag jobbar med har i Ecuador. Just nu haller vi pa att forbereda en ledarutbildning som ska vara 13-16 februari. Det kanns spannande. For mig kanns det fantasktiskt att fa utbilda ledare som sedan kan leda fler barn till tron. For det ar det som scouting handlar om. Att leda fler barn till en personlig tro pa var herre Jesus. Vi ska vara i Pasochoa en lagergard soder om Quito. Jag tror att det kommer att bli jattebra! Det ar forsta gangen som man gor en ledarutbildning pa 4 dagar. I vanliga fall brukar det vara 2 dagar. Men man har inte varit hejt nojd med resultatet sa nu testar man nagot nytt. Jag ar forvantansfull liksom alla andra som jobbar med detta.

Be for scoutarbetet har i Ecuador. Det ar ett arbete som haller pa att ta fart. Men det ar inte alltid sa lattarbetat. Be att Guds vilja ska ske inom arbetet med scouting och for allt annat arbete har i Ecuador.

Kaisa och jag arbetar aven i en kyrka har i Quito. Det ar riktigt kul. Forsamlingen ar underbar och manniskorna ar sa vanliga. Spraket borjar ocksa ga mycket battre. Sjalvklart finns det stunder da man blir misstolkad eller man misstolkar nagot, men de stunderna blir farre och farre. Det kanns riktigt bra.

Forra veckan hade vi ett lakarteam fran USA har och folk fran omradet fick komma och bli undersokta. Vi hade lakare, tandlakare och samtalspersoner. Det var riktigt kul att fa mota de behoven som finns i omradet dar vi bor och fa ge av Jesu karlek pa ett annat satt an att bara predrika. Jag fick hjalpa till som tandlakar-assistent och tolk, sa nu vet jag vad alla tandlakargrejer heter pa spanska och engelska men pa svenska har jag ingen aning. Det ar lite lustigt. Vi hade en kanonkul vecka och det var till stor valsignelse for hela teamet och samhallet.

Har kommmer en liten beskrivning av var vanliga vardag. Varje morgon tar vi en liten taxi-bil utanfor huset. De forsta gangerna kanndes det sa laskigt. Bilarna som vi aker med ar helt vanliga personbilar och vi var radda for att ga in i fel bil, men man lar sig. Nu kan vi skratta at hur radda vi var i borjan. Sedan byter vi till buss i Cómite del Pueblo. Och bussen tar oss till kontoret dar vi jobbar 4 dagar varje vecka. Vi borjar ungefar kl 9 pa morgonen och Kaisa jobbar med Apg 29 och jag med scout. Arbetsuppgifterna varierar, ibland ar det mycket jobb ibland ar det inget. Idag har vi gjort iordning kuvert med information om Apg 29 som vi ska skicka till de kyrkorna som informationen inte har gatt fram till. Vid 5 ungefar slutar vi jobba och aker hem igen. Pa kvallarna jobbar vi i kyrkan om det ar nagon samling. Vi ar med pa ledarsamlingar, damtraffar, ungdomskvallar, cellgrupp, lovsang pa sondagar och sondagskolan. Det ar givande och roligt. Pa helgerna reser vi aven ganska mycket, vi besoker kyrkor i olika delar av landet och har arsmoten. Det har blivit mycket resande den senaste manaden och aven februari kommer att vara full av resor. Sedan lugnar det nog ner sig lite pa den fronten. Men man vet aldrig i detta landet. Dagen blir aldrig som man har tankt sig, sa vi har lart oss att inte planera sa mycket. Det ar enklare. Iborjan tyckte jag att det var ganska jobbigt att det aldrig blir som man planerar, att ingen kommer i tid och att man alltid jobbar jattemycket i sista stunden. Men nu har jag lart mig allt detta och det kommer nog vara lite konstigt att komma tillbaka till sverige och planera allt. Men man lar sig nog det tankesattet ganska snart igen.

Det ar verkligen en underbar tid som vi har varit har och jag kan bli lite ledsen nar jag tanker pa att vi inte har sa mycket tid kvar. Men sedan tanker jag att fortfarande ar det nagra manader kvar har och mitt hjarta fylls med gladje.

Nu har jag skrivit valdigt lange om hur vi har det och jag hoppas att ni har fatt en liten inblick i var vardag och vart arbete har i Ecuador.

Over and out

//Nicolina Filipsson Quito, Ecuador

Om equmenia

equmenia är en gemensam organisation för riksförbunden MKU, SBUF och SMU. equmenia är till för riksförbundens lokala föreningar, som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i hela Sverige. equmenias första och största mål är att sprida evangeliet om Jesus Kristus bland barn och unga genom ord och handling.
Det här inlägget postades i Ecuador 09/10 och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s