Ska man vara fin far man lida pin…

En smartsam paminnelse om den hoga graden av sanning i detta ordsprak fick jag och min van Sahera nar vi tillslut hade trottnat pa de slitna topparna och tankte unna oss ett besok hos frisoren. Vi forestallde oss hur det skulle vara: Du lutar dig bakat, nagon som masserar in shampo i ditt har, du blundar och njuter nar det perfekt tempererade vattnet skoljer genom haret. Tanken ar att du ska fa kanna dig lite ompysslad och kanna dig fin nar du gar darifran. Eller det var ialla fall den bilden vi hade..

Sa vi gick uppfor gatan dar vi hade hort att det skulle ligga en bra salong, och mycket riktigt dar lag den. For att forsakra oss om att vi hade kommit ratt fragade vi om detta var ”Milagro”, visst var det det. Vi blev hanvisade till varsin stol och sa satte de igang. En kvinna tvattade vara har utan varken kansla eller finess. Hon daskade i lite shampo och skrubbade bryskt runt det i harbotten. Kammen som sen anvandes for att reda ut haret var sa vass att den lika garna kunde ha anvants till att skala av skalpen (vilket det i och for sig kandes som om hon gjorde). Sen tog den manliga frisoren over och skred till verket. Hans arbete var inte sarskilt valbegrundat och resultatet blev darefter. Men jag hade sjalvklart kunnat vara tydligare med vad jag verkligen ville ha.

Som pricken over i:et; styling med harfonen. Kvinnan tog over igen med borste i ena handen och fonen i andra. Hon slet och drog for att fa haret dit hon ville. Fonen var alldeles for varm och vid ett flertal tillfallen brande det till ordentligt. Ogonen tarades och jag fick jobba hart med mina nackmuskler for att parera hennes ryck. Sen tog killen over igen och det blev bara annu underligare. Jag fick sta upp nar han justerade klippningen lite, boja mig ner nar han skulle fortsatta fona och sedan avsluta med att skaka allt vad jag kunde pa huvudet. Fortfarande i chock betalade vi (det var dyrare an vad vi hade fatt uppgift om) och klev ut pa gatan. Men nu med ett stort fluff till frisyr (kande mig som en pudel) och med en ommande och branskadad harbotten. Nar vi blickade lite langre upp pa gatan fick vi syn pa en till salong, denna med en stor tydlig skylt dar det stod ”Milagro”. Vi hade uppenbarligen gatt till fel stalle…

Om equmenia

equmenia är en gemensam organisation för riksförbunden MKU, SBUF och SMU. equmenia är till för riksförbundens lokala föreningar, som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i hela Sverige. equmenias första och största mål är att sprida evangeliet om Jesus Kristus bland barn och unga genom ord och handling.
Det här inlägget postades i Kongo-Brazzaville 09/10. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ska man vara fin far man lida pin…

  1. Eva Östman skriver:

    Hej Amanda!
    Jag läste högt för Gunnar och vi skrattade så det knappt gick att läsa.
    Det är mycket som är annorlunda mot i Sverige.
    Ha det bra.
    Kram
    Eva

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s