En vanlig dag

Rubriken jag just skrev är i det närmaste overklig. En vanlig dag för Sara i Kongo 2010 finns knappt. Visst finns vissa aterkommande aktiviteter, som kören Karisma och tamtamlektionerna, men vad som händer däremellan kan skilja sig helt otroligt fran dag till dag. Jag kan inte direkt pasta att jag kontinueligt far arbetsuppgifter fran en handledare, sa jag försöker istället handleda mig själv i samarbete med JEEC här och equmenia i Sverige.

En vanlig vecka, den är inte lätt att beskriva. Jag tror inte jag har en vanlig vecka. Jag har vant mig vid att det alltid är olika, att alla planer kan förändras. Min kalender är alltid tom den kommande veckan och fylls pa lite eftersom, ibland i efterhand. En vecka var jag mest sjuk och hade feber, en vecka var Mama Ulrika och Pastor Patric fran equmenia här och da tolkade jag mest och satt med i möten, sista veckan har jag suttit och kämpat med översättningen, nagon vecka har jag mest bara varit hemma och hängt med kompisar och familj, hälsat pa pastorer, tvättat, läst o repat trummor. Ibland gar det hela dagar utan att jag har ”nagot att göra” och därefter dyker det upp tre jätteroliga saker samtidigt.

Jag har nu vant mig vid att ga pa gudstjänst betydligt oftare än hemma, i snitt varannan vecka tror jag. De gudstjänsterna är omkring 3 timmar langa, 30-manga grader varma och med dryga 1000 pers församlade..! Jag har ocksa kommit pa att om verkligeheten för Elin och Simon är en enda lang fotbollsträning, sa är verkligheten för mig en enda lang gudstjänst. Det är i stort sätt alltid gudisar, andakter och böner, och även om jag inte deltar aktivt i allting sa har jag det alltid omkring mig.

Men det är sällan en hel vecka blir som jag har tänkt mig. En gang skulle församlingskören inte repa utan sjunga pa en dödsvaka istället sa da bar det av dit. Ibland regnar det och da blir det inget Karismarep, för folk kommer inte. En gang sjöng vi med Karisma pa en liten konsert. En gang hade vi bönenatt. Nan gang tackar jag nej för att ha svenskstund pa Mansimou istället. En gang hälsade jag pa söndagsskolan. En gang var jag inbjuden att hälsa pa söndagsskolan pa ett annat ställe, men det var efter bönenatten sa jag rakade försova mig.

Man far alltid vara beredd att vänta och när man sen segat till ordentligt sa händer det nat plötsligt pang bom jätteNU som man maste vara med pa. Man lär sig leva i nan slags uthallig spontanitet som jag nu för tiden har utvecklat ganska bra. En vardag har jag, det är vanligheten som fattas. Jag är inne i tempo och aktiviteter och umgänge, det är kontinuiteten som ständigt lyser med sig franvaro. Matte sista tiden här fortsätta lika underbart knasigt som hittills!

/Sara

Om equmenia

equmenia är en gemensam organisation för riksförbunden MKU, SBUF och SMU. equmenia är till för riksförbundens lokala föreningar, som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i hela Sverige. equmenias första och största mål är att sprida evangeliet om Jesus Kristus bland barn och unga genom ord och handling.
Det här inlägget postades i Kongo-Brazzaville 09/10. Bokmärk permalänken.

En kommentar till En vanlig dag

  1. mesterp skriver:

    Härligt!

    Kan du tänka dig 1000 pers på gudis i Abra? Idag var 90, det kändes mycket!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s