Kulturkrockar!

Det var ett tag sedan jag skrev här senast och den enda ursäkt jag har kan vara att tiden här går så himla fort. Set händer saker hela tiden att jag inte hinner vakna innan jag ska gå och lägga mig igen. Jag vet inte om det är en ursäkt, kanske mer ett konstaterande. Vi har hunnit komma in i lite rutiner nu. Frukost vid halv åtta (brukar dock bli lite senare), planera lite lektioner, ha morgongympa, hålla i någon lektion, äta lunch, ha någon mer lektion, planera lite till, studera lite, umgås med eleverna, flumma runt med de andra lärarna, äta kex, ta middag, ha english corner, bli följda hem, gå upp för alla trappor, mysa i soffan och sen SOVA!! Vi har ganska bra dagar måste jag ändå säga, Varje dag läggs det till lite uppgifter och man måste alltid vara väldigt flexibel och spontan. Det är en stor skillnad mot hemma. Där hade jag min almanacka som jag följde lite halvt. Jag hade en plan vad jag skulle göra under en dag. Den strategin fungerar inte riktigt här. Jag vet aldrig hur morgondagen kommer att se ut. Vad den kommer att innehålla. Och jag ser en charm i det. Det är en utmaning att släppa alla planer och bara ta dagen som den kommer.

De senaste veckorna har innehållit en del mer eller mindre roliga kulturkrockar och roliga skillnader. Jag tänkte att jag skulle dela med mig några av dem till er.

Den första är vara regnjackor. De senaste dagarna har det varit lite halvostadigt väder och de har regnat en del. Jag och Susanna plockade givetvis fram våra regnjackor och eftersom vi inte hade något paraply drog vi upp luvorna och traskade till skolan. Där möttes vi av fnissandes elever som lite försiktigt frågade oss om det var jackor vi hade på oss. Och om vi verkligen använde sådana i Sverige? Det är ju manskläder, sa den första eleven. Den andra sa: Min pappa skulle kunna ha på sig en sådan där. En tredje instämde och sa att ”min mamma kan nog ha en sådan, men absolut inte jag”. Sa ja, slutsatsen är att här i Kina använder bara gamla människor regnjackor. Och det är inte passande för en tjej på tjugo år att ha det. Absolut inte med luvan uppfälld. Man ska ha en formsydd jacka med ett paraply. Hur opraktiskt det än må vara.
Den andra grejen är det här med godis. Jag älskar godis. Mörkchoklad är en favorit, vilket inte går att få tag på här utan vi får åka in till staden i så fall. Fast det var bara en parantes. Ikväll hade vi teachers fellowship hemma hos oss i vår lägenhet. Svenskar som vi är var lägenheten kliniskt ren och vi hade förberett fika. Vi tänkte också bjuda på lite svenskt godis och vad passa då inte bättre än Ahlgrens bildar. Så vi öppnade glatt en påse vanliga bilar och en lakrits bilar, vilket är en annan av mina favoriter. Den första läraren som smakade på lakritsen grimaserade väldigt. Den andra höll på att spotta ut den. En tredje luktade bara lite, rynkade på näsan och lade sedan ifrån sig den igen. De lärarna som smakade kom efter mycket diskuterande fram till att det minsann smakade som medicin. Ja just det, medicin. Jag ska dock inte klaga. Det blev ju mer över till mig!!

Det här är bara två saker av alla olikheter som finns. Och om jag ska berätta om alla skulle jag få sitta hela natten och det orkar jag inte. Jag ska bara snabbt nämna nu, innan jag somnar, att det ör Kinas nationaldag imorgon och alla elever har en veckas lov. Jag och Susanna passa då på att bege oss med tåg till Beijing för att turista. Det kommer att bli toppen!

Simma lugnt.
/Lisa

Om equmenia

equmenia är en gemensam organisation för riksförbunden MKU, SBUF och SMU. equmenia är till för riksförbundens lokala föreningar, som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i hela Sverige. equmenias första och största mål är att sprida evangeliet om Jesus Kristus bland barn och unga genom ord och handling.
Det här inlägget postades i Kina 11/12. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Kulturkrockar!

  1. Olivia skriver:

    Det där men godiset var nog ingen kulturkrock Lisa, snarare en krock med verkligheten.. Lakrits är inte gott! Kineserna verkar som förståndiga människor. : ) Gabriella håller med!

  2. Hanna Blåberg skriver:

    Hej Lisa!
    Idag har jag läst era tre inlägg och märker att jag blir ganska sugen på att bo i en annan kultur. Det är ju spännande med allt nytt! Jag ska i fortsättningen prenumerera på er blogg så att jag ser inläggen direkt. Kul att följa era upplevelser! Om du vill ha förbön för något särskilt eller skriva något mer personligt så får du maila mig.
    Kram!

  3. Hanna Blåberg skriver:

    Min mailadress är förresten förnamn_efternamn@hotmail.com
    Du får byta ut förnamn mot hanna och efternamn mot blaberg.

  4. maximilast skriver:

    Jag testade att bjuda många av eleverna på djungelvrål, ingen höjdare det heller.
    förstår inte varför, lakrits som är så gott!
    istället kom de springande med små torkade fiskar, som de tyckte jag skulle äta.
    inte så dumt men kändes inte riktigt som godis…

    måste också påpeka att det är riktigt kul att följa er på era bloggar och här.
    man blir så sjukt peppad på att åka ner och hälsa på.

    hoppas ni har det bra, hälsa alla!
    .

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s