Helgdag i Kongo

I tisdags var det helgdag här i Brazzaville och alla kontor var stängda för att fira den kongolesiska motsvarigheten till Alla helgons dag. För min del blev det minst sagt en heldag med min familj och vi lämnade huset strax efter sju pa morgonen för att aka runt och plocka upp bade släktingar och inhandla diverse matvaror till utflykten.Vi var närmare 15 personer som skulle aka ut till min kongolesiska mammas by som hon växt upp i, som ligger nagra mil utanför Brazza. Nu när regnperioden har börjat är det härligt grönt överallt och mangon som börjar mogna syns ocksa lite här och var och hänger i mängder fran träden.

Första stoppet för dagen blev pa en kyrkogard för att besöka tva släktingars gravar. Jag har aldrig i hela mitt liv sett sa mycket folk pa en kyrkogard, och det radde febril aktivitet överallt. Det putsades pa gravstenar,rensades ogräs fran nästan igenvuxna gravar, lades blommor och tändes ljus samtidigt som man hörde sanger fran lite varstans. Det var en fin stämning tycker jag, och det var spännande att se hur en kyrkogard här i Kongo ser ut!

Vidare bar turen längre ut pa landsbygden, och efter ett tag lämnade vi asfaltsvägen för att fortsätta i princip rätt ut i ingenstans. Vägen var mer eller mindre en bredare sandstig, och pa grund av regnet den senaste tiden sa var det lite klurigt att köra pa vissa ställen, men vi kom fram till Siasia, byn som vi skulle besöka tillslut. Mitt första intryck av byn var att den sag mer eller mindre öde ut, och jag tänkte i mitt stilla sinne att det inte kunde bo sa manga alls där. Det visade sig dock att det bodde över 50 personer i byn, sa skenet bedrog! Efter ett tag kom det barn springande fran lite varstans som ville kolla in ”mundelen” som kommit till deras by! De hälsade väldigt försiktigt pa mig, men efter ett tag släppte den första försiktigheten och jag kunde prata lite med dem. Jag blev rundvisad i byn och fick besöka mostrarnas minst sagt spartanska hus. Det fanns 6 stycken rum, och allt som allt hade de hade varsin säng och varsin stol, men i övrigt fanns det inga direkta möbler i huset, och all matlagning skötte man utanför huset.

Eftersom det nu hade gatt närmare 6 timmar sedan vi lämnade Brazza pa morgonen, sa började alla bli rejält hungriga och vi satte nästan genast igang med att fixa med den kommande festmaltiden. Det fangade en tupp som vi skulle äta, man lagade till kött, torkad och rökt fisk, saka-saka (en röra bestaende av gröna blad, jordnötssmör och olja), maniok (basföda här i Kongo, som jag börjar vänja mig sa smatt vid. Konsistensen är närmast som suddigummi och färgen är gra/beige), och en mängd andra rätter. Det putrade i grytorna och efter ett tag kunde alla hugga in pa maten, och eftersom vi var ute pa landsbygden där traditionen att män och kvinnor äter för sig hänger i, satt jag med kvinnorna i ”köket” medan männen höll till i ett hus längre bort i byn dit jag bara fick ga för att lämna mat men alltsa inte sitta och äta. Alla ville att jag skulle pröva än det ena än det andra, och jag vet inte hur manga olika rätter jag at och prövade.

Sen besökte vi ocksa min kongolesiska mammas familjegrav som fanns i byn, och även där lades det blommor och sjöngs nagra inhemska latar pa lokalsprak. Vi hann ocksa med en tur ut pa ett maniokfält för att plocka blad till saka-saka. Maniok görs av roten pa en planta, medan bladen pa samma planta används när man ska tillverka saka-saka. Efter att vi hade plockat mängder med blad, och det började skymma sa beslutade vi oss för att aka hemat. Pa vägen tillbaka sag jag flera kyrkogardar som lystes upp av ljusen som tänds tidigare pa dagen, och det var riktigt fint!

Ungefär 12 timmar efter att vi lämnade Brazza pa morgonen, rullade bilen in i stan igen och jag var riktigt trött men väldigt nöjd efter denna trevliga strapats. Dagen innehöll manga intryck och även en del kulturkrockar som alltid här i Kongo… Dagen innan hade vi nämligen pratat hemma om att göra nagonting under helgdagen, och da hade förslaget om att aka ut pa landsbygden röstats ner, och vi skulle istället besöka kyrkan. När jag vaknade pa tisdagens morgon var det dock ändrade planer, och kyrkplanerna som bestämdes dagen innan var som bortblasta! Jag börjar dock vänja mig vid att planerna ändras snabbt här, och den ena dagen är verkligen inte den andra lik. Det händer alltid nagot oförutsett och minnesvärt, och det kan gälla allt fran att ta bussen till att ga en promenad över marknaden. Om helgen i Madzia var en kulturkurs, var den dag minst sagt en kulturdag för min del i stora matt mätt!

/ Frida

Om equmenia

equmenia är en gemensam organisation för riksförbunden MKU, SBUF och SMU. equmenia är till för riksförbundens lokala föreningar, som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i hela Sverige. equmenias första och största mål är att sprida evangeliet om Jesus Kristus bland barn och unga genom ord och handling.
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s